Medierädsla – animation för mediefostran

Animationen behandlar rädslor som innehåll som barnen sett i media kan väcka och hur de reflekteras i barnens vardag.

Fyra skräckslagna figurer tittar på en smart enhet, ur vilken icke välljudande toner och spindlar strömmar ut.

Tryggt med media

Animationen behandlar rädslor som innehåll som barnen sett i media kan väcka och hur de reflekteras i barnens vardag. Animationen ger möjlighet att tillsammans med barn i småbarnspedagogik- och förskoleåldern behandla vad som är sant och vad som är påhittat i media samt vad man kan göra om barnet upplever något skrämmande eller förvirrande i media.

Media är en del av barns vardag. Det är de vuxnas uppgift att se till att barn känner sig trygga med media. Utgångspunkten är också att man bara använder innehåll med barn som är lämpliga för barn. Åldersgränser som fastställts för bildprogram beskyddar barn (kavi.ikarajat.fi/sv) och det lönar sig att bekanta sig med dem tillsammans med barnen. Man känner igen innehåll som lämpar sig för alla åldrar på symbolen T (S på finska), men man ska beakta att alla innehåll, såsom nyheter, inte har klassificerats. En vuxens närvaro och ansvar i situationer där medier används och hens bedömning från fall till fall om ifall innehållet lämpar sig för barn säkerställer en trygg upplevelse.

Känslofärdigheter ingår i barns säkerhetsfärdigheter också när det gäller media. Barnets känslor och upplevelser samt att identifiera, namnge och värdesätta dem utgör nyckeln till att behandla medieupplevelser. Man ska uppmuntra barn att uttrycka sina känslor och berätta om hur de känner sig, och man ska berömma och tacka när de gör det. En vuxen kan hjälpa barnet att identifiera och namnge sina känslor. En vuxen kan också svara på riktigt små barns känsloreaktioner och uttrycka dem i ord.

Man kan öva på känslofärdigheter tillsammans. Undersökningen av känslor kopplas till gemensamma medieupplevelser. Fick en karaktär eller berättelse oss att skratta eller kändes den spännande eller skrämmande? Förutom att berätta om känslor och upplevelser de upplevt ska barn också uppmuntras att berätta om sina intressen inom media och till exempel om medieapparaterna i deras vardag. När barnen blivit vana vid att diskutera sina medieupplevelser med en vuxen är det också naturligt för dem att vända sig till en vuxen med frågor om media som de grubblar över.

Det kan också uppstå förvirrande eller skrämmande situationer när man använder media. Barn kan bli skrämda av något de ser i media plötsligt eller av misstag. Barn upplever också medieinnehåll på ett individuellt sätt, och ibland kan de också bli rädda för en karaktär, berättelse eller stämning i medieinnehåll som är riktat till deras ålder. I mediesammanhang är rädsla en känsla som beskyddar barnet för innehåll som barnet inte är redo att bearbeta.

Det lönar sig också för barn att lära sig att hantera plötsliga skrämmande innehåll genom att sluta ögonen, gå bort från apparaten eller stänga apparaten eller applikationen de använder. Det viktigaste är ändå att barnet kan ty sig till en vuxen. Det lönar sig för barn att lära sig att man inte heller får utsätta andra barn för obehagliga situationer med media genom att till exempel visa dem skrämmande videor.

Ofta kan sådant som barnet inte förstår kännas skrämmande och ångestframkallande. Ett barn under fem år kan oftast inte ännu förstå skillnaden mellan vad som är sant och vad som är saga, så det är också viktigt att prata med barnen om hurdana karaktärer som kan existera och hurdana saker som kan hända i verkligheten, och vad som bara existerar och händer i sagor. Det lönar sig att tillsammans med barnen bekanta sig med många olika slags fiktiva och sanna medieinnehåll, såsom animationer eller till exempel nyheter som lämpar sig för barn. På det här sättet lär sig barnen att förstå att en del av det som visas i medier är saga medan en del är sant. Genom att själv pröva på att skapa videor eller fota och redigera bilder förstår barnen att det som visas upp i medier har skapats av människor. Att förstå medieinnehållens karaktär och uppkomst hjälper barnen att tolka och bearbeta det de upplever i medier.

Text: KAVI och Riikka Vuorinen, Åbo stad

Bild: Filmbutik

I serien Nätlivet, som producerats av Nationella audiovisuella institutet KAVI, publiceras animationer som riktas till barn och unga enligt åldersgrupp. Som stöd för att behandla temana har ett pedagogiskt material utarbetats för varje animation. Materialet kan utnyttjas såväl inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen som för att stödja mediefostran i hemmen eller till exempel på bibliotek.

Publicerad med licensen CC BY-NC

Animationen och stödfrågor för behandling av temana

  • Titta på animationen Medierädsla.

    Animationen behandlar rädslor som innehåll som barnen sett i media kan väcka och hur de reflekteras i barnens vardag. Animationen ger möjlighet att tillsammans med barn i småbarnspedagogik- och förskoleåldern behandla vad som är sant och vad som är påhittat i media samt vad man kan göra om barnet upplever något skrämmande eller förvirrande i media.

    Animationen har producerats av Nationella audiovisuella institutet (i samarbete med FISIC och utvecklingsprogrammet Nylitteracitet).

    Animation: Filmbutik

    Manus: Anna Mellin

    Publicerad med licensen: CC BY-NC

    Tillåten för alla åldrar.

  • Dessa frågor kan användas till hjälp när man tittat på animationen för att väcka diskussion och stödja behandlingen av videons teman.

    1. I animationen har barnen en surfplatta med sig på en utflykt i skogen. Hur och i vilka situationer används surfplattan eller mobilen under dagens gång? Vilka fördelar eller nackdelar kan det ha i olika situationer? Hurdana regler har du eller gruppen för användningen av medieapparater?

    2. I animationen kan man skymta många olika slags saker på surfplattans skärm. Hur känns innehållen som de ser på surfplattan för barnen? Hur vet man det?

    3. Vad gör barnen när de ser skrämmande saker på surfplattan? Vad kan man själv göra om man ser något skrämmande till exempel på teven eller surfplattan?

    4. I animationen tar fantasin över, och barnen börjar oroa sig för vart Mari försvunnit. Har du någonsin varit rädd för att obehagliga eller skrämmande saker du sett i medier kunde hända på riktigt? Hur vet man om karaktärerna eller händelserna i media är verklighet eller inte?

    5. Har du någonsin upplevt saker i media (t.ex. videor, program, filmer, böcker) som gjort dig glad och som du önskar vore sanna? Diskutera barnens egna medieupplevelser. Vilka saker i media är barnens favoriter? Man kan behandla upplevelserna på många olika sätt: genom att rita, genom att pyssla, genom drama eller genom aktivitetsbaserade lekar.

    6. Diskutera hur olika slags medieinnehåll uppkommer. Hur skapas nyheter eller en animation? Pröva på att göra egna nyheter om veckans händelser eller fotografera och redigera bilder med hjälp av greenscreen-teknik.

    Text: KAVI och Riikka Vuorinen, Åbo stad

    Bild: Filmbutik