Ett påtagligt och ständigt växande fenomen inom audiovisuellt innehåll på sociala medier (t.ex. korta, vertikala videor på TikTok, reels eller stories på Instagram) är berättande. Berättande utgör ramen för det mänskliga sinnets grundläggande intellekt. I dagens läge med informationsöverflöd och komplicerade globala problem är det också en försvarsmekanism: ett kunskapsmässigt, etiskt och emotionellt sätt att kontrollera kaoset. Berörande berättelser om egna erfarenheter är ett effektivt retoriskt verktyg, och det är också ett sätt att påverka och övertyga genom kommunikation som gör att mottagaren identifierar sig med och fäster sig vid budskapet.
Med berättande är det lättare att väcka intresse och skapa känslomässig kontakt än med en rak, informerande eller konstaterande text. Med berättande kan känslor av att identifiera sig med något uppstå av en situation som ett budskap handlar om (t.ex. en erfarenhet där jagberättaren misslyckas) eller roller i en skapad berättelse (till exempel ond, god, åskådare, antagonist, hjälte). Intrigen, motsatsförhållandet och skildringen i berättandet skapar en situation som mottagaren av budskapet kan bli en del av. Det finns ofta ett bakomliggande behov att förändra målgruppens värderingar, attityder eller (konsumtions)beteende. Det kan vara svårt att kritisera berättande, eftersom man ofta upplever att det är ”för en god sak”. Affektiv konsensus på sociala medier kan också vara ett skydd mot kritik av ytligt innehåll. Det här borde ändå inte få förhindra ett kritiskt förhållningssätt och noggrann läsning av audiovisuella texter.
Text: Saara Martikka
Bild: Siru Tirronen
Medielandskapet för barn och unga förändras ständigt, och nya fenomen avlöser varandra. Det är viktigt att kunna erbjuda eleverna verktyg för att förstå och hantera fenomenen. Det här lärområdet hör till informations- och uppgiftsmaterialserien Stigar till nya mediefenomen. Materialserien innehåller informationstexter och uppgifter för lärare och elever. Du kan ta del av nya fenomen på ett meningsfullt sätt, till exempel med hjälp av handlingsmodellen ”Hur ska man på ett pedagogiskt sätt hantera nya fenomen inom medieläskunnighet?”.
CC BY 4.0
Material för lärare
-
Videon öppnar upp berättande i audiovisuellt innehåll på sociala medier och belyser hur man kan använda olika metoder för berättande för olika ändamål, till exempel för att påverka. Videon har svenskspråkig textning.
Fundera på följande frågor
- På vilka sätt utnyttjas berättande och olika metoder för berättande på sociala medier?
- Vad skulle vara bra för eleverna att veta om berättande?
-
Medieläskunnighet är en mångsidig kompetens, vars främjande ingår i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014). De nationella kunskapsbeskrivningarna som tagits fram i utvecklingsprogrammet Nylitteracitet förtydligar läroplansgrunderna. Målen för medieläskunnighet beskrivs enligt årskurshelheterna. Huvudområdet medieläskunnighet fördelas i tre delområden: 1) Tolkning och bedömning av medier 2) Medieproduktion och 3) Verksamhet i mediemiljöer. Du kan bekanta dig med beskrivningarna här. Fundera på följande frågor:
- Hur inordnar sig det fenomen som ska behandlas i den helhet som omfattar kompetensbeskrivningarna av medieläskunnighet?
- Vilken typ av medieläskunnighet lär sig eleverna när de behandlar ämnet?
-
Du hittar stöd och inspiration till ditt arbete inom mediefostran i material som publicerats av KAVI och av utvecklingsprogrammet Nylitteracitet. KAVI:s Filmstig – Övre stigen. KAVI:s webbplats för filmfostran stödjer medieläskunnighet inom grundläggande utbildning med hjälp av fria filmer och relaterade uppgifter. Uppgifterna på Filmstigen stödjer granskningen av audiovisuellt berättande. Stigar till medieläskunnighet. Handbok för årskurs 7-9. Lärarens handbok stöder främjandet av medieläskunnighet i årskurs 7-9 genom praktiska exempel i enlighet med läroplansgrunderna. Mediekunskapsskolan. Webbplatsen samlar mångsidiga inlärningspaket och material för mediefostran för människor i olika åldrar. Onlinekurser för självstudier av mediefostran är tillgängliga för alla åldrar. Du kan också hitta det material för medieläskunnighet och programmeringskunnande som har producerats i programmet i Mediekunskapsskolan och i Biblioteket för öppna lärresurser AOE.fi.
-
Läraren behöver inte vara expert i allt och kunna allt. Pedagogisk kompetens och en gnutta nyfikenhet och viljan att lära sig nya saker är en bra utgångspunkt för hantering av nya mediefenomen. Den här modellen uppmuntrar dig att använda din egen kompetens och ditt kunnande.
Titta på modellen och fundera på följande frågor:
- Enligt din erfarenhet, vilken typ av utmaningar finns med när man vill behandla nya fenomen inom medieläskunnighet?
- Vilka saker stödjer behandling av nya fenomen i ditt eget arbete?
- Hur skulle du använda modellen för att hantera det aktuella fenomenet?
Material för eleven
-
Frågorna är diskussionsuppgifter för grupper på 2–4 personer.
Syftet med uppgiften är att i korthet kartlägga påverkan av en video på sociala medier som är utvald för uppgiften.
Läraren kan välja en video eller låta eleverna välja bland följande eller mer fritt från andra videor publicerade av dessa TikTok-användare (konstapel Daniel, Unicef). Det är önskvärt att eleverna själva väljer video, eftersom de på det sättet får fundera över ämnet redan när de väljer video.
Unicef: https://vm.tiktok.com/ZMYHFDGj1/ (videon har engelsk textning)
- Vilken ”sanning” eller historia förmedlas i videon? Anteckna videons ”intrig” i ca 5 punkter
- En hurudan världsbild, generalisering eller tes framförs i videon?
- Vilken betydelse har tesen som framförs i videon, hur försöker man påverka med den?
- Bonusuppgift: poängsätt videons påverkan på skalan 1–5 så att 1 = påverkar inte alls, 5 = påverkar mycket. Motivera ert svar.
-
Frågorna är diskussionsuppgifter för grupper på 2–4 personer.
Läraren kan välja några TikTok-användare från vars videor man väljer, eller så kan eleverna själva välja en video med tydliga roller.
Se på videorna och besvara frågorna.
Vilka roller finns i videon? (rollerna kan också nämnas, alla syns inte nödvändigtvis i videon)
Rollerna är t.ex.: offer, någon som lyckas, någon som misslyckas, åskådare, ond, god, medhjälpare
- Vem lyckas och vem förlorar i videon?
- Vad är videons budskap enligt er, vad vill man framföra?
- Varför anser ni att det ni valde är videons budskap? Är budskapet viktigt? Motivera ert svar.
- Bonusuppgift: poängsätt videon med hjälp av följande skala: 1p = videon påverkade oss inte alls, 2p = videon var trevlig att se på och den fick oss att fundera på ämnet, 3p = videon påverkade oss och var intressant, den förändrade vår uppfattning om ämnet
-
Studera bilden och besvara följande frågor
- Vad händer i bildserien?
- Vilka saker eller metoder som rör påverkan i videor på sociala medier kan du se i bilden?
- Vad berättar bilden om att skapa videor?
- Hurudana videor intresserar dig och hurudana videor skulle du själv vilja skapa?
Bild: Siru Tirronen
