Såhär kontrollerar du informationens pålitlighet

På webben är det lätt att blanda ihop fakta och åsikter. Kontrollera dessa punkter när du överväger informationens pålitlighet.

Medieinnehåll formar människors uppfattningar om saker och styr deras handlingar. Hur innehåll tolkas och hur man reagerar på dem påverkas av om innehållet presenteras som fakta eller som någons åsikt.

Kontrollera dessa punkter när du överväger informationens pålitlighet:

  • Texttyp: om det är en åsikt eller fakta, som kan kontrolleras t. ex. från forskningskällor.
  • Skribenten: utvärdera skribentens expertis och bakgrundsorganisation. Om artikeln hänvisar till en ”expert” måste läsaren kunna kontrollera varför personen skulle vara expert på området. Är hen till exempel forskare i frågan, representerar hen någon expertorganisation?
  • Publikationsstället: var har artikeln publicerats? Finns det en publiceringströskel, det vill säga har innehållet gått igenom den redaktionella processen?
  • Källor: vilken källa bygger texten på? Tycker du att de källor som används är trovärdiga när det gäller ämnet som behandlas?
  • Synvinklar: vems synvinkel kommer upp i texten och vems synvinkel gör det inte? Kommer synpunkterna fram?
  • Motiv för att dela framåt: vem drar nytta av det om informationen eller synpunkten sprids vidare? Vem kan lida av det?
  • Dina egna attityder: fundera över om dina egna fördomar kan påverka din utvärdering av nyheterna.

Dessutom:

  • Använd omvänd bildsökning. Dramatiska bilder av olyckor och katastrofer sprids lätt. Men bilden kan faktiskt vara från en helt annan situation och tidpunkt.
  • Jämför informationen med andra källor och med vad du själv vet från tidigare.
  • Tänk på att vetenskaplig kunskap ackumuleras sakta, och det hör till dess natur. Detta innebär att publicerade forskningsresultat ofta är motstridiga. Att testa dem och utvärdera deras giltighet är kärnan i att göra vetenskap.

Det är bra att känna till följande begrepp:

  • Misinformation avser felaktig information som sprids oavsiktligt.
  • Desinformation är däremot avsiktligt spridd förvrängd, lögnaktig eller vilseledande information
  • Konfirmeringsbias betyder en tendens att märka och ta till sig sådant i mediernas innehållsflöde som passar in i den egna världsåskådningen och de existerande uppfattningarna. På grund av samma fenomen är det vanligt att undvika information som strider mot ens egna uppfattningar.

Tips på material

Mer information:

KAVIs sakkunniga inom mediefostran.