Bekanta dig med fenomenet: Kreativ artificiell intelligens

Lärmedel om att skapa bilder, videor och ljud med artificiell intelligens och relaterade möjligheter och utmaningar. Ta med hjälp av texten, videon och uppgifterna reda på vad läraren och eleven behöver veta om detta fenomen.

Begreppet artificiell intelligens har använts sedan 1950-talet, men först under de senaste fem till tio åren har man utvecklat algoritmer och tillräckligt snabba datorer som gör det möjligt att generera mångsidigt bildmaterial. Vi talar om generativ artificiell intelligens alltså artificiell intelligens som producerar nytt innehåll såsom text, bild, ljud och till och med rörlig bild, dvs. video. I detta sammanhang kan algoritmer tolkas som ett datorprogram eller instruktioner för ett datorprogram.

De nuvarande AI-modellerna, som kan producera bildmaterial, har tränats upp genom en enorm mängd bilder. Till exempel utgörs databasen Laion-b av nästan 6 miljarder bilder. Denna databas eller tränade modell ligger bakom många AI-program som producerar bilder. En annan artificiell intelligens som tolkar bilder har gått igenom de insamlade bilderna och identifierat och klassificerat objekt såsom katter, moln, blommor och landskap i dem, men också beskrivit bland annat hurdan stämningen i bilden är eller i vilken stil bilden är gjord. Med dagens AI-programvaror kan man skapa nya bilder med hjälp av nyckelord relaterade till motiv och till exempel stil.

Användningen av en bildmaterialbank som denna väcker frågor om vem och vad som finns på bilderna och varifrån bilderna kommer. Bilderna har samlats in på Internet, särskilt från olika fototjänster som Flickr, ArtStation, DeviantArt, Instagram och Pinterest. Bilder som laddats upp i tjänsterna har använts som träningsmaterial för nya algoritmer. Det är alltså möjligt att databaserna fokuserar på västerländska bildsamlingar, kulturer, landskap, människor och stadsliv. Samlingar av bilder från andra kulturer, till exempel afrikansk eller sydamerikansk kultur, kanske inte är lika tillgängliga i dessa tjänster. Detta påverkar hurdant bildmaterial artificiella intelligensalgoritmer producerar.

Ett annat problem som har uppdagats är frågan om upphovsrätt. Artificiell intelligens kan producera bilder som ser ut att ha gjorts av en viss konstnär efter att ha lärt sig stilen av konstnärens verk som publicerats på Internet. Detta kan skapa problem särskilt för de konstnärer och illustratörer som fortfarande lever. Om artificiell intelligens kan producera bilder som är mycket lika de verk som konstnärer eller illustratörer skapar, kan det äventyra deras möjligheter att tjäna pengar.

Ett potentiellt problem är produktionen av deepfake-material. Det är möjligt att framställa nya bilder som ser ut att förställa till exempel en berömd skådespelare eller politiker utifrån tidigare publicerade bilder av denne. Det finns mycket bildmaterial om personer som ofta framträder i medier, och AI-algoritmer har sannolikt lärt sig hur de ser ut. Vi kan lära artificiell intelligens inte bara hur en person ser ut, utan också hur personen låter.

Det är möjligt att se att användningen av AI-algoritmer håller på att förändras i en mer etisk riktning. Vissa tjänster för bilddelning (t.ex. ArtStation) ger redan en möjlighet att förhindra att egna bilder används för att träna artificiell intelligens. Det är också möjligt att ta bort egna bilder från vissa AI-algoritmer. Diskussion förs också om en mer jämlik människobild vad gäller AI-modeller, för att olika kön, åldrar, etniska bakgrunder och andra faktorer bättre ska tas i beaktande.

Nästa steg, varav det redan finns förstadier, är att inom det kreativa området producera videobild med artificiell intelligens. Även om man för närvarande kan åstadkomma imponerande bilder, fotografier eller till exempel målningar, är det fortfarande en utmaning att skapa video. Men artificiell intelligens som kan producera bilder har dock en stor positiv potential. En designer kan till exempel framställa flera bilder i olika stilar och göra olika versioner för att snabbt få fram olika exempel som kan användas som utgångspunkt i arbetet. Det skulle också kunna vara roligt att förvandla ett självporträtt exempelvis till en tecknad bild, en akvarellmålning eller origami.

För närvarande kan man prova att göra bilder med olika webbtjänster och appar. Vissa tjänster är gratis åtminstone till en början och man behöver inte nödvändigtvis använda egna bilder i dem. Genom att betala får man ofta bättre bildmaterial och bilderna skapas snabbare.

Kom också ihåg att artificiell intelligens används mycket i vardagen. Den hjälper oss till exempel att hitta den bästa rutten i en kartapp när vi rör oss från A till B, eller att föreslå oss filmer eller TV-serier i Netflix baserat på tidigare val. Artificiell intelligens hjälper också sådana program för taligenkänning som Alexa, Cortana och Siri att förstå vad vi säger. Ett exempel på hur artificiella intelligensalgoritmer som bearbetar bilder blir vardagliga är bildbehandlingsprogrammet Photoshop: i programmet finns redan funktioner som baseras på artificiell intelligens, ”neurala filter”, för redigering av bilder. Det är därför troligt att allt fler applikationer kommer att använda artificiell intelligens i framtiden. Artificiell intelligens medför många utmaningar, men också möjligheter.

Generativ artificiell intelligens är allt som allt en intressant och mångsidig teknik som erbjuder otaliga möjligheter att producera bilder, ljud och video. Det är dock viktigt att inse att det också finns etiska och praktiska utmaningar och därmed också faktorer som måste beaktas, t.ex. dataskydd, upphovsrätt och kulturell mångfald. Det är viktigt att vi lär oss att förstå den artificiella intelligensens potential och begränsningar så att vi kan använda den på ett ansvarsfullt och hållbart sätt i framtiden.

 

Länkar:
Tidslinje för olika AI-modeller som producerar bilder (och video):  https://www.fabianmosele.com/ai-timeline

Google Imagen Video: https://imagen.research.google/video/

ClIP: artificiell intelligens som tolkar bilder, hjälper att skapa en koppling mellan förklarande text och bild: https://www.pinecone.io/learn/zero-shot-object-detection-clip/

 

Text: Tomi Knuutila

Bild: Siru Tirronen

Medielandskapet för barn och unga förändras ständigt, och nya fenomen avlöser varandra. Det är viktigt att kunna erbjuda eleverna verktyg för att förstå och hantera fenomenen. Det här lärområdet hör till informations- och uppgiftsmaterialserien Stigar till nya mediefenomen. Materialserien innehåller informationstexter och uppgifter för lärare och elever. Du kan ta del av nya fenomen på ett meningsfullt sätt, till exempel med hjälp av handlingsmodellen ”Hur ska man på ett pedagogiskt sätt hantera nya fenomen inom medieläskunnighet?”.

CC BY 4.0

Material för läraren

  • Kreativ artificiell intelligens gör det möjligt att producera en mängd nya medieinnehåll, till exempel text, bild, ljud och video. Innehåll som produceras av artificiell intelligens erbjuder många möjligheter, men det finns också många etiska frågor och utmaningar som är förknippade med dem. På videon funderar Tomi Knuutila över användningen av kreativ artificiell intelligens från olika perspektiv.

    Titta på videon och fundera på följande frågor:

    Vad är det viktigt för eleverna att veta om kreativ artificiell intelligens och dess användning, och varför?

    Hur kan man behandla kreativ artificiell intelligens i undervisningen?

     

    Video: Tomi Knuutila. Bakgrunden i videon är gjord med AI-verktyget Stable Diffusion.

    Text: KAVI

  • Medieläskunnighet är en mångsidig kompetens, vars främjande ingår i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014).

    De nationella kunskapsbeskrivningarna som tagits fram i utvecklingsprogrammet Nylitteracitet förtydligar läroplansgrunderna. Målen för medieläskunnighet beskrivs enligt årskurshelheterna. Huvudområdet medieläskunnighet fördelas i tre delområden: 1) Tolkning och bedömning av medier 2) Medieproduktion och 3) Verksamhet i mediemiljöer. Du kan bekanta dig med beskrivningarna här.

    Fundera på följande frågor:

    • Hur inordnar sig det fenomen som ska behandlas i den helhet som omfattar kompetensbeskrivningarna av medieläskunnighet?
    • Vilken typ av medieläskunnighet lär sig eleverna när de behandlar ämnet?

    Text: KAVI

  • Modell för hantering av nya fenomen inom medieläskunnighet i un

    Läraren behöver inte vara expert i allt och kunna allt. Pedagogisk kompetens och en gnutta nyfikenhet och viljan att lära sig nya saker är en bra utgångspunkt för hantering av nya mediefenomen. Den här modellen uppmuntrar dig att använda din egen kompetens och ditt kunnande.

    Titta på modellen och fundera på följande frågor:

    • Enligt din erfarenhet, vilken typ av utmaningar finns med när man vill behandla nya fenomen inom medieläskunnighet?
    • Vilka saker stödjer behandling av nya fenomen i ditt eget arbete?
    • Hur skulle du använda modellen för att hantera det aktuella fenomenet?

    Text: KAVI

  • Du hittar stöd och inspiration till ditt arbete inom mediefostran i material som publicerats av KAVI och av utvecklingsprogrammet Nylitteracitet. Stigar till medieläskunnighet. Handbok för årskurs 7-9. Lärarens handbok stöder främjandet av medieläskunnighet i årskurs 7-9 genom praktiska exempel i enlighet med läroplansgrunderna. Mediekunskapsskolan. Webbplatsen samlar mångsidiga inlärningspaket och material för mediefostran för människor i olika åldrar. Onlinekurser för självstudier av mediefostran är tillgängliga för alla åldrar. Du kan också hitta det material som har producerats i programmet i Mediekunskapsskolan och i Biblioteket för öppna lärresurser AOE.fi. Text: KAVI

Material för eleven

  • Artificiell intelligens används i vardagen på många olika sätt (t.ex. Google-sökning, sökning av rutter i karttjänster etc.). Den kan också användas för att producera ny text, ljud, bild och till och med videor utifrån material som tidigare publicerats. AI-modellerna, som kan producera bildmaterial, tränas upp genom en enorm mängd bilder. Bilderna har samlats från Internet, särskilt från dess olika bildtjänster, såsom Instagram och Pinterest, där användarna har laddat upp dem. Den artificiella intelligensen genererar nya bilder med hjälp av en annan artificiell intelligens som har tränats upp för att kunna identifiera vad som finns på bilden (t.ex. katter, moln eller blommor), men också bildernas stilar, sätt att genomföra dem och till och med stämningar. Artificiell intelligens producerar bilder i enlighet med den textuella beskrivning som matats in i den.

    Bilder som artificiell intelligens skapat är förknippade med många utmaningar och etiska frågor. Bilder i bildmaterialbanker fokuserar på västerländska människor och kulturer, och utifrån dem producerar artificiell intelligens ensidigt bildmaterial. Bilder och ljud som bearbetas med artificiell intelligens är också förknippade med möjligheter till missbruk, t.ex. skapande av deepfakes (Bekanta dig med fenomenet: Deepfake). Ett problem som uppdagats har med upphovsrätt att göra. Artificiell intelligens kan lära sig stilar för bildligt uttryck från verk som publicerats på Internet och producera liknande bilder, vilket kan äventyra konstnärers och illustratörers möjligheter att tjäna pengar.

    Artificiell intelligens har också ett positivt användningsändamål inom den kreativa branschen: designers, illustratörer, konstnärer och formgivare kan använda bilder som artificiell intelligens genererat som exempel och utgångspunkter i sitt eget planeringsarbete. Det är också möjligt att producera tredimensionella modeller och videobilder med artificiell intelligens, även om det för närvarande är lite utmanande.

    Man kan själv prova på bildredigering i olika webbtjänster och applikationer. Man behöver inte mata in egna bilder i dem, och en del är gratis åtminstone till en början. Nuvarande algoritmer för generering av bilder kan en dag ingå i t.ex. bildbehandlingsprogram.

    I framtiden måste artificiell intelligens utvecklas men också användas på ett ansvarsfullt och hållbart sätt. Det är möjligt att se mer etiska trender i användningen av AI-algoritmer. Vissa tjänster för bilddelning ger redan en möjlighet att förhindra att egna bilder används för att träna upp artificiell intelligens. Det är också möjligt att ta bort egna bilder från vissa AI-algoritmer. Diskussion förs även om hur den människobild som AI-modeller skapar kunde vara mer jämlik.

    Text: Tomi Knuutila

    • Tycker ni att man kan utveckla AI-modeller genom att använda vilket bildmaterial som helst som finns på nätet?
    • Vem är det som är upphovsmannen om en bild skapas med artificiell intelligens?
    • Ska en person som skapat en bild med artificiell intelligens få ersättning om bilden används i en tidning? Hur är det med dem som programmerat den ursprungliga artificiella intelligensen? Och med konstnären, vars bildmaterial använts för att träna upp den artificiella intelligensen eller vars stil används för att generera bilden som publiceras?

    Text: Tomi Knuutila

  • 1. Undersök bilderna.

    a) Bilderna nedan är producerade av Stable Diffusion, en programvara för AI. De har producerats med texten ”An old woman crying, portrait, photo, winner, stunning composition, beautiful light”. Vilken kultur representerar bilderna? (Bilder: Tomi Knuutila)

    b) Gör en Google-bildsökning med orden ”old woman crying”. Hur skiljer sig bilderna från bilderna som genererats med artificiell intelligens, och varför? Du kan också utnyttja bildkollaget som gjorts av en Google-sökning.

    c) Jämför de två bilderna. En av bilderna är ett foto som finns på nätet och den andra är producerad med hjälp av Stable Diffusion, en programvara för AI, och förstorad av AI-algoritmen ESRGAN. Kan du av bilden identifiera om den är genererad med artificiell intelligens eller om den är tagen av en människa? På basis av vad?

    Bild 1. Women speak about Water Supply and Sanitation program in Nepal. Photo: Simone D. McCourtie / World Bank. Källa: https://www.flickr.com/photos/worldbank/3426922863.
    Bild 2. Bild producerad med med hjälp av Stable Diffusion, en programvara för AI, och förstorad av AI-algoritmen ESRGAN. (Bild: Tomi Knuutila)

    2. Utarbeta bilder. Tänk ut en textbaserad beskrivning som ni skulle vilja mata in i ett AI-verktyg som genererar bilder. Diskutera hurdana bilder texten kanske ger upphov till. Prova att mata in de föreslagna texterna med läraren i ett AI-verktyg på https://creator.nightcafe.studio/ eller https://dream.ai/create. Texterna måste översättas till engelska. Motsvarade bilderna förväntningarna? Vad händer om texterna matas in igen?

    3. Hitta på ett eget AI-verktyg: Dela in eleverna i små grupper och be dem hitta på ett eget AI-verktyg. Vilka uppgifter skulle deras artificiella intelligens kunna utföra? Hur skulle den fungera? Denna uppgift kan inspirera eleverna att fundera över hurdana problem som kunde lösas med artificiell intelligens.

    Dela upp er i små grupper och hitta på ett eget AI-verktyg. Vilka uppgifter skulle den artificiella intelligensen kunna utföra? Hur skulle den fungera? Denna uppgift kan inspirera till att fundera över hurdana problem som kunde lösas med artificiell intelligens.

    En av uppgifterna har utarbetats av ChatGPT. Kan du identifiera uppgiften som artificiell intelligens skapat?

    Text: Tomi Knuutila

     

    1. Vilka motiv har man valt att kombinera i bilden som skapats med artificiell intelligens? Och en hurdan stil har man velat efterlikna på bilden, och varifrån kan man dra den slutsatsen? Vilka verbala beskrivningar har getts åt den artificiell intelligensen?
    2. Inbilla dig att du är en konstnär eller illustratör i dagens värld. Fundera på vilken nytta du kan ha av artificiell intelligens i ditt arbete eller hurdana nackdelar den kan ha för arbetet.
    3. Artificiell intelligens som producerar visuellt material tränas upp med ett stort antal bilder som publicerats på Internet och som den använder för att producera nya bilder. Vilka tankar väcker det att bilder som laddats upp på nätet hamnar som AI-bildmaterial? Och om artificiell intelligens skulle utnyttja bilder du laddat upp?

    Text: KAVI

    Bild: Siru Tirronen