Sociala mediers inverkan på välmåendet är individuellt. Sociala medier både försämrar och frambringar välmående. Det egna agerandet på webben har betydelse för välmåendet. Psykiskt välmående på sociala medier främjas av aktivt agerande, produktion av eget innehåll och kommunikation, till exempel i form av deltagande i aktiviteter och mål i en grupp. Även kamratstöd, uppmuntrande och positiv respons på sociala medier främjar välmåendet. Att konsumera sociala medier i ensamhet och passivt försämrar å andra sidan välmåendet.
Till exempel mobbning, trakasserier, hatretorik, upplevelser av utanförskap eller press som orsakas av inlägg som polerats till perfektion på sociala medier kan försvaga ungas välmående. Trots att många unga är medvetna om att världen på sociala medier är overklig eller ofullständig kan det vara svårt att låta bli att jämföra sig med andra.
Med identitet syftar man på en människas uppfattning om sig själv. Den har stor betydelse för en individs välmående. Identiteten utvecklas genom hela livet, men att söka och hitta en meningsfull riktning är de viktigaste utvecklingsuppgifterna i ungdomen. Sociala medier är en viktig miljö för många unga, och är därmed också en av de centrala plattformarna för att bygga upp sin identitet. Den digitala identiteten kan vara en viktig del av identiteten.
Förutom att spegla sig i annat innehåll byggs identiteten på sociala medier också upp genom ens egna agerande och produktion. Sociala medier ger också möjligheter att hitta en meningsfull referensgrupp för en själv. Identiteten som byggs upp på sociala medier handlar ofta om vilka sociala grupper man upplever att man tillhör, eller vilka människor på sociala medier man identifierar sig med.
Förutom agerandet stöder en god självkänsla välmåendet på sociala medier. Även om självkänsla verkar som ett individuellt ord är det, precis som identitet, i högsta grad ett socialt fenomen. En god självkänsla byggs genom en kultur av att tas med, godkännas och uppmuntras, också på sociala medier. På digitala plattformar är interaktion inte alltid enkel eller entydig, eftersom till exempel webbens anonyma och indirekta natur kan skapa hinder för empati. Alla kan ändå göra val som är medvetna, bra och som stöder andras välmående, också på sociala medier.
Medieläskunnighet och att stödja identitetsarbetet i vardagen i skolan är viktiga gärningar som främjar det psykiska välmåendet för ungdomar som bygger upp sin identitet och självkänsla i digitala miljöer. Med medveten granskning av och diskussioner om betydelsen av sociala medier stöds, förutom medieläskunnighet, också förståelsen för hur digital kultur påverkar välmåendet.
Mer information / länktips:
Infografer publicerade av Sällskapet för mediefostran
Hjärnans välmående i medievardagen
Den mentala hälsans hand i medievardagen
Text: Rauna Rahja (Osuuskunta Dadamedia)
Bild: Siru Tirronen
Medielandskapet för barn och unga förändras ständigt, och nya fenomen avlöser varandra. Det är viktigt att kunna erbjuda eleverna verktyg för att förstå och hantera fenomenen. Det här lärområdet hör till informations- och uppgiftsmaterialserien Stigar till nya mediefenomen. Materialserien innehåller informationstexter och uppgifter för lärare och elever. Du kan ta del av nya fenomen på ett meningsfullt sätt, till exempel med hjälp av handlingsmodellen ”Hur ska man på ett pedagogiskt sätt hantera nya fenomen inom medieläskunnighet?”.
CC BY 4.0
Material för lärare
-
Videon beskriver vilka faktorer vid användandet av sociala medier som kan främja respektive försämra ungas välmående. Välmåendet granskas framför allt med fokus på självkänsla och att bygga upp sin identitet. Videon har textning på svenska.
Fundera på följande frågor
- Hur försämrar och förstärker sociala medier ungas identitet och självkänsla?
- Vilka verktyg behöver unga som stöd för välmående när man agerar i sociala medier, och hur kan man stärka de här i undervisningen?
Video: Rauna Rahja (osuuskunta Dadamedia)
-
Medieläskunnighet är en mångsidig kompetens, vars främjande ingår i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014). De nationella kunskapsbeskrivningarna som tagits fram i utvecklingsprogrammet Nylitteracitet förtydligar läroplansgrunderna. Målen för medieläskunnighet beskrivs enligt årskurshelheterna. Huvudområdet medieläskunnighet fördelas i tre delområden: 1) Tolkning och bedömning av medier 2) Medieproduktion och 3) Verksamhet i mediemiljöer. Du kan bekanta dig med beskrivningarna här. Fundera på följande frågor:
- Hur inordnar sig det fenomen som ska behandlas i den helhet som omfattar kompetensbeskrivningarna av medieläskunnighet?
- Vilken typ av medieläskunnighet lär sig eleverna när de behandlar ämnet?
-
Du hittar stöd och inspiration till ditt arbete inom mediefostran i material som publicerats av KAVI och av utvecklingsprogrammet Nylitteracitet. Stigar till medieläskunnighet. Handbok för årskurs 7-9. Lärarens handbok stöder främjandet av medieläskunnighet i årskurs 7-9 genom praktiska exempel i enlighet med läroplansgrunderna. Mediekunskapsskolan. Webbplatsen samlar mångsidiga inlärningspaket och material för mediefostran för människor i olika åldrar. Onlinekurser för självstudier av mediefostran är tillgängliga för alla åldrar. Du kan också hitta det material för medieläskunnnighet och programmeringskunnande som har producerats i programmet i Mediekunskapsskolan och i Biblioteket för öppna lärresurser AOE.fi.
-
Läraren behöver inte vara expert i allt och kunna allt. Pedagogisk kompetens och en gnutta nyfikenhet och viljan att lära sig nya saker är en bra utgångspunkt för hantering av nya mediefenomen. Den här modellen uppmuntrar dig att använda din egen kompetens och ditt kunnande.
Titta på modellen och fundera på följande frågor:
- Enligt din erfarenhet, vilken typ av utmaningar finns med när man vill behandla nya fenomen inom medieläskunnighet?
- Vilka saker stödjer behandling av nya fenomen i ditt eget arbete?
- Hur skulle du använda modellen för att hantera det aktuella fenomenet?
Material för eleven
-
Sociala medier påverkar varje användare på olika sätt. Sociala medier försöker väcka olika känslor och upplevelser, ibland positiva och ibland negativa. Då och då lönar det sig att stanna upp och tänka över vad man egentligen är ute efter när man använder sociala medier, och vad som får en att må bra respektive dåligt när man använder sociala medier. Det lönar sig också att dela de tankar som sociala medier väcker med andra. Hur påverkas jag av olika innehåll, bilder och andra användares agerande? Och hur kan andra påverkas av mitt agerande på sociala medier? Självkänsla och identitet byggs också upp med interaktion på sociala medier. För många är sociala medier en viktig plattform för att fundera över den egna identiteten och uttrycka sig själv. Vem är jag, vem vill jag bli och hur syns allt det här i mitt agerande på sociala medier?
-
Studera bilden och besvara följande frågor
- Hur används sociala medier av personerna i bildserien?
- Vilka situationer eller meddelanden som stödjer eller försämrar välmående kan du hitta?
Text: KAVI
Bild: Siru Tirronen
-
Välj mellan tre uppgifter för att behandla temana sociala medier och välmående.
- En ögonblicksbild av sociala medier
Det är bra att kunna gör val som stöder välmåendet när man använder medier. Alla upplever användandet av sociala medier på olika sätt. Följande uppgift får en att fundera på vilka tankar och känslor som sociala medier åstadkommer.
Utrustning: telefoner eller andra enheter för att fotografera.
Längd: 15 minuter
Instruktioner: Det är meningen att uppgiften ska göras mycket snabbt och intuitivt på några minuter. Idén är att ta reda på den första tanken eller känslan som sociala medier väcker. Hitta, ensam eller i par, en sak, ett föremål, en färg eller ett annat element som reflekterar den första tanken eller känslan som väcks när ni tänker på ordparet ”sociala medier”. Fotografera den sak ni har valt. Saken eller föremålet på bilden behöver inte ha med sociala medier eller webbanvändning att göra, utan kan vara vad som helst, så länge det berättar något om er första reaktion eller reflekterar den första känslan som sociala medier väckte i er.Presentera slutligen bilderna för de andra och diskutera dem. Hurudana känslor verkar dyka upp?
Om det inte är möjligt att röra sig i eller nära klassrummet kan uppgiften också utföras genom att man fotograferar sitt eller en kompis ansikte med den min som bäst beskriver den känsla sociala medier väcker.
2. Också en grupp på sociala medier har en identitet
Gemenskaper på sociala medier får med tiden ofta en personlig identitet och interaktionskultur som på ett eller annat sätt påverkar medlemmarnas tankevärld och agerande. I den här uppgiften går vi på djupet med att granska identiteten hos en utvald gemenskap på sociala medier, samt de kommunikationssätt, ideal, värden och åsikter som formas i gruppen.
Utrustning: –
Längd: 15 minuter
Instruktioner: Välj, ensam eller i par, ut en liten eller stor grupp, spelforum eller annat forum på sociala medier som är bekant för er. Fundera och beskriv med hjälp av följande frågor hurudan identiteten för er valda gemenskap verkar vara.- Hurudana frågor behandlar gruppen, kontot eller gemenskapen?
- Vilka ämnen diskuteras och med vilket tonläge?
- Vad producerar eller delar medlemmarna?
- Vad delar de med sig om sig själva, vad delar de inte?
- Vilka frågor framhävs i gruppens identitet?
- Hurudana attityder eller världsbilder lyfts fram i gruppen?
- Är det obligatoriskt eller frivilligt att vara medlem i gruppen?
- Hurudana åsikter godkänns i gruppen?
- Hur har diskussionskulturen formats?
- Hurudana roller finns, vilka hörs och vilka finns i bakgrunden?
- Varför tillhör du gruppen eller följer den?
- I hur stor utsträckning motsvarar gruppens identitet eller värderingar dina egna?
3. Bra och dåliga sidor av sociala medier
Var och en kan påverka kommunikationsatmosfären på sociala medier genom att uppmärksamma sitt eget agerande. God interaktion på sociala medier baserar sig på dialog där man både diskuterar och lyssnar på andra. Empati, strävan efter att förstå andra och att till exempel ingripa vid mobbning bygger en positiv atmosfär och välmående på sociala medier. Fundera över hurudana element i interaktionssituationer på sociala medier som får en att må 1) dåligt och 2) bra.
Utrustning: digitalt eller traditionellt anteckningsmaterial
Längd: 15 minuter
Instruktioner: Skapa, i par, två olika ”recept” för att producera ett visst slags innehåll på sociala medier. Det första receptet försvagar användarnas välmående och det andra förstärker det. Välj och skapa ett recept för vilket slags innehåll på sociala medier eller vilken publiceringsform ni vill. Innehållet ni väljer kan till exempel vara en video på TikTok eller youtube, en kommentar i ett spel- eller diskussionsforum, en snap, en tweet, reels, inlägg på Jodel, blogginlägg eller annat innehåll.- Vilka ingredienser och hur mycket behövs för ett innehåll som får en att må bra och höjer humöret?
- Och vilka ingredienser och i vilken mängd finns i innehåll på sociala medier som skapar dåligt humör eller får en att må dåligt?
Skriv upp ert recept och presentera för de andra paren.
Text: Rauna Rahja
