Bekanta dig med fenomenet: NFT och kryptovaluta

Lärmedel om virtuella valutor och speciellt om NFT. Ta reda på vad läraren och eleven behöver veta om dessa fenomen med hjälp av texten, videon och uppgifterna.

AIfenomenNylitteracitet
Åldersgrupp:
13–17-årigaÖver 18-åriga
Inlärningsmiljö:
2. stadietHögstadiet
Författare:
Nationella audiovisuella institutet

NFT kommer från engelskans Non-Fungible Token och är en av de senaste trenderna på nätet. För att förstå NFT måste vi först ta reda på vad ”non fungible” innebär.

Saker som är ”non fungible” eller ”icke-fungibla” är unika och kan inte bytas ut mot varandra. Pengar är fungibla – vi kan byta en 20 € sedel mot en annan 20 € sedel, eller mot två 10 € sedlar. Konstverk är däremot unika och icke-fungibla – vi kan inte byta ett konstverk mot ett annat.

Det är också en stor skillnad mellan att äga ett originalkonstverk och att äga en kopia, och förfalskningar går ofta att känna igen. Vad gäller digitala verk är det däremot enkelt att göra exakta kopior. Vi kan ladda ner en bild, video eller ljudfil på vår dator, och har då en egen kopia av verket. För att hålla koll på vem som äger det digitala originalet behövs andra metoder, och det är där NFT kommer in i bilden.

En NFT är en kod som fungerar som ett unikt ägandebevis för en icke-fungibel tillgång. Man kan koppla NFT till fysiska produkter, men de används vanligen för att visa att man äger något som endast existerar digitalt, som t.ex. digital konst, musik, foton, filmer och element i datorspel. Den största hajpen är troligen kring användningen av NFT för att handla med digital konst (t.ex. NyanCat on OpenSea).

Handel med NFT sker i kryptovaluta. Kryptovaluta är ett virtuellt betalningsmedel, som saknar formell utgivare och inte hör ihop med något givet land. Valutans värde går upp och ner, och beror på vad någon annan är beredd att betala för den vid ett givet tillfälle. Överlag har dock värdet ökat de senaste åren.

Både NFT och kryptovaluta bygger på blockkedjeteknik. I korthet fungerar det så att alla transaktioner som berör föremålet registreras i en digital kedja på ett stort datornätverk. Informationen finns inte bara hos en eller några organisationer utan är decentraliserad och kan kontrolleras och uppdateras hos alla samtidigt. När en ny länk skapas i kedjan, kan den inte längre tas bort eller förstöras. Blockkedjan gör det alltså i NFT-sammanhang möjligt att spåra vem som har köpt och sålt t.ex. ett digitalt konstverk. Att kopior sprids påverkar inte blockkedjan och därmed inte heller ägandeskapet.

Även om kryptovaluta och NFT båda bygger på blockkedjeteknik, finns det en viktigt skillnad. Kryptovaluta är lik vanlig valuta fungibel. En NFT är däremot unik och icke-fungibel, och kan inte bytas mot en annan NFT. Priset bestäms – som med alla tillgångar – av efterfrågan och utbud. En del säljs till väldigt höga priser. Till exempel såldes en NFT för en katt ritad av Paris Hilton för cirka 17 000 dollar. Den första tweeten såldes i mars 2021 för 2,9 miljoner dollar. Den dyraste NFT:n hittills är ett digitalt konstverk som sålts för över 69 miljoner dollar.

Att köpa den typen av verk är knappast aktuellt för de flesta av oss, men NFT används också för att handla med billigare verk. Ett populärt exempel är digitala samlarföremål, som t.ex. CryptoPunks, CryptoKitties eller Bored Ape Yacht Club. Man kan också själv sälja t.ex. digital konst eller fotografier som NFTn. För att komma igång behöver man dock en kryptoplånbok och dessutom måste man betala s.k. ”bensinpengar” till dem som tillhandahåller blockkedjan, eftersom tekniken förbrukar stora mängder energi. Man behöver också vara medveten om att det alltid finns en risk för att hajp och snabb utveckling lockar till sig mindre seriösa aktörer och bedrägerier.

Text: Linda Mannila

Bild: Siru Tirronen

 

Medielandskapet för barn och unga förändras ständigt, och nya fenomen avlöser varandra. Det är viktigt att kunna erbjuda eleverna verktyg för att förstå och hantera fenomenen. Det här lärområdet hör till informations- och uppgiftsmaterialserien Stigar till nya mediefenomen. Materialserien innehåller informationstexter och uppgifter för lärare och elever. Du kan ta del av nya fenomen på ett meningsfullt sätt, till exempel med hjälp av handlingsmodellen ”Hur ska man på ett pedagogiskt sätt hantera nya fenomen inom medieläskunnighet?”.

CC BY 4.0

Lärarens material

  • Videon beskriver vad NFT är och hur det relaterar till kryptovaluta.

    Fundera på följande frågor:

    • Vad har NFT och bildkonst gemensamt?
    • Hur förhindras kopiering av NFT-tokens?

    Videons längd: 6,5 minuter.

  • Medieläskunnighet är en mångsidig kompetens, vars främjande ingår i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014). De nationella kunskapsbeskrivningarna som tagits fram i utvecklingsprogrammet Nylitteracitet förtydligar läroplansgrunderna. Målen för medieläskunnighet beskrivs enligt årskurshelheterna. Huvudområdet medieläskunnighet fördelas i tre delområden: 1) Tolkning och bedömning av medier 2) Medieproduktion och 3) Verksamhet i mediemiljöer. Du kan bekanta dig med beskrivningarna här. Fundera på följande frågor:

    • Hur inordnar sig det fenomen som ska behandlas i den helhet som omfattar kompetensbeskrivningarna av medieläskunnighet?
    • Vilken typ av medieläskunnighet lär sig eleverna när de behandlar ämnet?

  • Du hittar stöd och inspiration till ditt arbete inom mediefostran i material som publicerats av KAVI och av utvecklingsprogrammet Nylitteracitet. Stigar till medieläskunnighet. Handbok för årskurs 7-9. Lärarens handbok stöder främjandet av medieläskunnighet i årskurs 7-9 genom praktiska exempel i enlighet med läroplansgrunderna. Mediekunskapsskolan. Webbplatsen samlar mångsidiga inlärningspaket och material för mediefostran för människor i olika åldrar. Onlinekurser för självstudier av mediefostran är tillgängliga för alla åldrar. Du kan också hitta det material för medieläskunnighet och programmeringskunnande som har producerats i programmet i Mediekunskapsskolan och i Biblioteket för öppna lärresurser AOE.fi.

  • Läraren behöver inte vara expert i allt och kunna allt. Pedagogisk kompetens och en gnutta nyfikenhet och viljan att lära sig nya saker är en bra utgångspunkt för hantering av nya mediefenomen. Den här modellen uppmuntrar dig att använda din egen kompetens och ditt kunnande.

    Titta på modellen och fundera på följande frågor:

    • Enligt din erfarenhet, vilken typ av utmaningar finns med när man vill behandla nya fenomen inom medieläskunnighet?
    • Vilka saker stödjer behandling av nya fenomen i ditt eget arbete?
    • Hur skulle du använda modellen för att hantera det aktuella fenomenet?

Elevens material

    • NFT kommer från engelskans Non-Fungible Token och är en av de senaste trenderna på nätet.
    • Fungibel betyder ungefär utbytbar. Pengar är fungibla – vi kan byta en 20 € sedel mot en annan 20 € sedel eller mot två 10 € sedlar. Konstverk är däremot unika och icke-fungibla – vi kan inte byta ett konstverk mot ett annat.
    • NFT används för att visa vem som äger en icke-fungibel sak, som till exempel digital konst, memes, musik, foton, filmer och saker i datorspel. Ett exempel är memen NyanCat på plattformen OpenSea.
    • Handel med NFT sker i kryptovaluta. Kryptovaluta är ett virtuellt betalningsmedel, som saknar formell utgivare och inte hör ihop med något givet land.
    • Både NFT och kryptovaluta bygger på blockkedjeteknik. Då man handlar med NFT eller kryptovaluta registreras allt i en digital kedja på ett stort datornätverk. När en ny länk skapas i kedjan, kan den inte tas bort eller förstöras.
    • Varje NFT är unik och en del säljs till väldigt höga priser. Till exempel såldes en NFT för en katt ritad av Paris Hilton för cirka 17 000 dollar. Den första tweeten såldes i mars 2021 för 2,9 miljoner dollar. Den dyraste NFT:n hittills är ett digitalt konstverk som sålts för över 69 miljoner dollar. Ett annat populärt NFT-exempel är digitala samlarföremål, som t.ex. CryptoPunks, CryptoKitties eller Bored Ape Yacht Club.
    • Man kan också själv sälja t.ex. digital konst eller fotografier som NFTn. För att komma igång behöver man en kryptoplånbok och dessutom måste man betala s.k. ”bensinpengar” eftersom tekniken förbrukar stora mängder energi. Det gäller också att vara på sin vakt så att man inte råkar ut för bedrägerier.

    Text: Linda Mannila

  • Fundera lite på hur du själv tänker om NFT:n.

    • Vilka NFT känner du till? Skulle du vilja äga någon av dem? Varför?
    • Vilka typer av föremål och saker tycker du att man borde sälja som NFT? Varför?

  • Charlie Bit My Finger var en av de första virala videona på Youtube med nästan 900 miljoner views. Den handlar om en liten pojke, Harry, som har sin lillebror Charlie i famnen. Charlie biter Harry i fingret, till sist så hårt att det verkligen gör ont. Harry blir ledsen och Charlie ger ifrån sig ett elakt skratt. År 2021 såldes den ursprungliga filmen som en NFT för över 760 000 dollar med löftet att köparen skulle få ”own the soon-to-be-deleted YouTube phenomenon” och vara den enda ägaren av “this lovable piece of internet history.” Filmen togs bort från Youtube, men kopior finns fortfarande kvar medan den som köpte NFT äger originalet.

    • Vad tror du får någon att köpa den här typen av NFT?
    • Varför tror du att det känns viktigt att äga något som det ändå finns en massa kopior av?

  • Börja med att kolla upp NyanCat-samlingen på OpenSeas.

    • Vilken av de NyanCat-versioner som just nu finns till salu tycker du mest om?
    • Vad kostar den idag i ETH (kryptovalutan Ethereum)? Hur mycket är det i dollar?
    • Vad kostar den dyraste NyanCat-versionen som finns till salu?

    Fundera sedan på egen hand och sedan i större grupp eller med klassen om ni skulle betala det priset för att äga en NyanCat. Varför/varför inte?

    1. Studera bilden och dess delar som helhet. Vad händer på bilden?
    2. Vilken typ av symboler kan du hitta på bilden? Vad syftar de på?

    Bild: Siru Tirronen