Bekanta dig med fenomenet: Misinformation

Forskaren Elina Tolonen hos Tammerfors universitet berättar på videon vad misinformation är, vilka följder spridning av felaktig information kan ha och hur misinformation kan bekämpas.

Fundera på följande frågor:

Vad behöver eleverna veta om misinformation och varför?

Vilka medel kunde undervisningen ge för att bekämpa misinformation?

Text: KAVI

Stöd för läraren för diskussion om delfinvideon

Varför spreds misinformationen snabbt?

• Videons innehåll Videon var överraskande och väckte känslor. I sociala medier vill man erbjuda intressant och aktuellt innehåll till sina vänner. De som delar innehåll upplever välbehag då de får likes och uppmärksamhet.
• Visningens tidpunkt Under pandemin har delats mycket både negativ och positiv misinformation. Man har talat om coronapandemin som informationsepidemi. Människorna har känt sig ängsliga under coronapandemin, saknat hoppfyllda framtidsutsikter och positiva nyheter. De ville tro att delfinvideon var sann eftersom de hade ett behov att tänka att pandemin kan leda till något gott. Man tror inte på misinformation för att den skulle ha framställts på ett särskilt trovärdigt sätt, utan för att människorna av någon anledning har viljan att tro på det felaktiga innehållet.
• Videon delades i kamratnätverken – människan har en tendens att lita på innehållen som har delats av en vän. Om en rekommendation kommer från en vän, anser man omedveten att den är en garanti för sanningsenlig information.
• Man kontrollerade inte informationen. De flesta kontrollerade inte från andra källor om informationen var korrekt. I sociala medier delas innehållen reflexartat och styrd av känslor.
• Tjänster i sociala medier lyfte fram videon. Algoritmer som analyserar användarnas verksamhet i sociala medier uppmärksammade att videon var populär och började att lyfta fram den i användarnas nyhetsflöde. På detta sätt fick videon ännu mer uppmärksamhet.
• Nyhetsmedia lyfte fram ämnet. Nyhetsmedian väljer ofta sina ämnen på basis av uppmärksamhet ett ämne har fått i sociala medier. Därför hamnade delfinvideon till exempel på Rundradios webbsidor. På webbsidor av nyhetsmedia fick videon allt fler tittare. Dessutom anses nyhetsmedia vara en garanti för trovärdighet.
• Något annat?

Hur kunde man ha identifierat innehållet som misinformation innan man delar det?

• Omvänd bildsökning på Google: att spåra det digitala fotspåret för en bild. Med sökningen hittas en motsvarande bild som har tagits i Sardinien.
• Ordsökning på Google: finns det andra nyheter eller diskussion om ämnet? Till exempel sökorden Venice, dolphins & video visade först en webbplats, där man berättade att videon var falsk.

• Faktagranskartjänster på nätet vederlägger falska nyheter.
  • I Finland faktabaari.fi
  • på engelska till exempel
    • Faktagranskartjänst för tonåringar (TFCN): https://www.poynter.org/news/tfcn/
    • Urbana legender, myter, nätskvaller: https://www.snopes.com/
    • Faktagranskning av vetenskaplig och politisk information: https://www.factcheck.org/scicheck/
    • Nätskvaller, svindel, falska nyheter: https://www.truthorfiction.com/
• Användarna börjar ofta ifrågasätta den felaktiga informationen i sociala medier. Därför är det en bra idé att se hur man diskuterar om ämnet på något annat håll.
• Kommentarfältet för videon. Många lämnar också kommentarer på det ursprungliga felaktiga inlägget, så tips om misinformation kan hittas i kommentarfältet för inlägget.
• Annat: Kontrollera alltid minst datumet i artikeln och källan till den. Det delas ut många gamla nyheter på nätet av misstag. Om en gammal nyhet används som motivering i aktuell diskussion kan detta tolkas som misinformation. Kom ihåg att antalet artiklar inte alltid garanterar att informationen är sann. Tio artiklar om ämnet kan ha fel.

Vilka problem kan det orsaka att man delar ut en skenbart harmlös delfinvideo?  

• Även om den felaktiga information som delas är positiv, försvagar den förtroende för informationsförmedling. I den nuvarande mediemiljön är många skeptiska till alla typer av informationsproduktion. Även harmlösa videor som delfinvideon kan öka misstroende mot nyhetsmedia och informationsförmedling. De stärker tänkandet att ”man inte längre kan lita på något” eller att ”även nyhetsmedia är full av påhittat innehåll”. Med andra ord finns det inte någon information som är helt harmlös.
• Sårbarhet i krissituation. Särskilt i en krissituation, såsom pandemin, kan det vara skadligt att väcka fel typ av hopp. Många var osäkra och kände sig sårbara. När en god nyhet visar sig vara misinformation, skapar det besvikelse. En person kan känna sig ännu mer förkrossad än om hen inte alls hade hört om nyheten.
• Något annat?

Text: Elina Tolonen, Tammerfors universitet

Medieläskunnighet är en mångsidig kompetens, vars främjande ingår i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014). De nationella kunskapsbeskrivningarna som tagits fram i utvecklingsprogrammet Nylitteracitet förtydligar läroplansgrunderna. Målen för medieläskunnighet beskrivs enligt årskurshelheterna. Huvudområdet medieläskunnighet fördelas i tre delområden: 1) Tolkning och bedömning av medier 2) Medieproduktion och 3) Verksamhet i mediemiljöer. Du kan bekanta dig med beskrivningarna här. Fundera på följande frågor:

• Hur inordnar sig det fenomen som ska behandlas i den helhet som omfattar kompetensbeskrivningarna av medieläskunnighet?
• Vilken typ av medieläskunnighet lär sig eleverna när de behandlar ämnet?

Text: KAVI

Modell för hantering av nya fenomen inom medieläskunnighet i un

Läraren behöver inte vara expert i allt och kunna allt. Pedagogisk kompetens och en gnutta nyfikenhet och viljan att lära sig nya saker är en bra utgångspunkt för hantering av nya mediefenomen. Den här modellen uppmuntrar dig att använda din egen kompetens och ditt kunnande.

Titta på modellen och fundera på följande frågor:

• Enligt din erfarenhet, vilken typ av utmaningar finns med när man vill behandla nya fenomen inom medieläskunnighet?
• Vilka saker stödjer behandling av nya fenomen i ditt eget arbete?
• Hur skulle du använda modellen för att hantera det aktuella fenomenet?

Text: KAVI

Du hittar stöd och inspiration till ditt arbete inom mediefostran i material som publicerats av KAVI och av utvecklingsprogrammet Nylitteracitet. Stigar till medieläskunnighet. Handbok för årskurs 7-9. Lärarens handbok stöder främjandet av medieläskunnighet i årskurs 7-9 genom praktiska exempel i enlighet med läroplansgrunderna. Mediekunskapsskolan. Webbplatsen samlar mångsidiga inlärningspaket och material för mediefostran för människor i olika åldrar. Onlinekurser för självstudier av mediefostran är tillgängliga för alla åldrar.Du kan hitta det material som har producerats i programmet for medieläskunnighet och programmeringskunnande i Mediekunskapsskolan och i Biblioteket för öppna lärresurser AOE.fi.

Text: KAVI

Vad är misinformation? Information till eleverna

 Med misinformation avses felaktig, bristfällig eller starkt förvrängd information som delaren själv anser vara korrekt eller delar av misstag. Den som delar ut misinformation har inte som avsikt att lura eller vilseleda. Det är fråga om brist på information, ibland även om ett slarvfel.

Misinformation betyder något annat än desinformation. Med desinformation avses medvetet ljugande och illvilligt spridande av felaktig information. Det talas mycket om falska nyheter och desinformation i det offentliga, men i sociala medier är misinformation ett större problem än medvetet ljugande.

Misinformation är ett problem för sociala medier och det mänskliga sinnet

I sociala medier sprids misinformation sex gånger snabbare är korrekt information. Tjänster i sociala medier eskalerar spridning av osäker information och rykten eftersom algoritmerna som analyserar användarnas verksamhet lyfter upp uppseendeväckande innehåll som vädjar till känslorna. Misinformation lockar att dela innehållet eftersom de felaktiga påståendena är överraskande och vädjar starkt till känslorna.

Många delar videor i sociala medier reflexartat och snabbt. De kontrollerar inte i andra källor om information är sann eller inte. Människan längtar också efter accepterande: i sociala medier vill man dela sådant innehåll som följarna tycker om. I sociala medier tävlar man om uppmärksamhet och inte alla bryr sig om vare sig den information de delar är korrekt eller inte, bara innehållet gillas.

Det mänskliga sinnet är mycket benägen till misinformation. Människorna gör fel och även minner fel, särskilt när de har bråttom. Kognitiva förvrängningar som styr tänkandet gör att människorna litar selektivt på innehåll som stärker deras förhandsuppfattningar eller världsbild. Sociala medier skapar lätt en överdriven självuppskattning: det är så enkelt att hitta information att många överskattar sin egen kunskap att bedöma informationens tillförlitlighet. Efter att ha läst några artiklar kan någon inbilla sig att hen vet lika mycket om teman än utbildad expert som har forskat i ämnet i flera år.

Bekämpning av misinformation hör till alla medieanvändare

Även om det känns harmlös att dela konstiga påståenden eller nätskvaller, kan misinformation alltid leda till allvarliga konsekvenser. Skvaller om olika människogrupper har lett till våld och förföljelser i flera länder runt världen. På grund av rykten om hälsovård har många vägrat att  vaccinera sig. Misinformation ökar konflikter mellan människor, undergräver grunden för samhället samt försvagar förtroendet för nyhetsmedia, politikerna och myndigheterna.

Bekämpning av misinformation förutsätter kritisk medieläskunnighet och självkännedom. Eftersom den felaktiga informationen vädjar till känslorna, behöver du lära identifiera dina känslor och veta hur det mänskliga sinnet fungerar. Bekämpning av misinformation i sociala medier kräver självdisciplin: stanna upp en stund innan du delar innehåll. Fundera varför du vill dela informationen och hur troligt den är sann. Särskilt mitt i uppståndelser är det en bra idé att passa sig eftersom en intensiv och snabb diskussion skapar mer felaktig information.

Läs mer tips för bekämpning av misinformation i Sisältösekaannuksen selviytymisopas (på finska).

Text: Elina Tolonen, Tammerfors universitet

Delfinvideo som misinformation

Under coronapandemin delade miljontals människor YouTube-videor, där det berättades att delfiner simmade i kanalerna som hade tömts på turister i Venedig. Videon hade dock filmats 750 kilometer från Venedig, vid Sardiniens kust och bland annat Rundradion var tvungen att rätta sin nyhet. De som delade videon trodde att den var sann och deras avsikt var inte att vilseleda sina följare. Det var alltså fråga om misinformation.

Reflektera varför misinformation om delfinerna spred snabbt. Fundera på videons innehåll, tidpunkt för visningen, mediemiljöns helhet och olika aktörerna i den. Kunde man ha identifierat videon som misinformation? Kunde en video som känns harmlös orsaka problem?

Länkarna:
Delfinvideo: https://www.youtube.com/watch?v=jv0DLTVfwIc

Rundradions nyhet om delfiner: https://yle.fi/uutiset/3-11265342

Text: Elina Tolonen, Tammerfors universitet

Studera bilden

1. Vad händer det i bilden som har att göra med missinformation?
2. Vilka känslor kan man märka i bilden? Till vilka situationer är de olika känslorna kopplade till?
3. Identifiera olika symboler i bilden. Vad betyder dem i bilden?

Text: KAVI

Bild: Siru Tirronen