Bekanta dig med fenomenet: Bottar i vår vardag

Lärmedel om olika bottar, som har blivit allt vanligare i vardagen. Ta med hjälp av texten, videon och uppgifterna reda på vad läraren och eleven behöver veta om detta fenomen.

Bottar av olika typ har blivit allt vanligare i vår vardag. Ordet bot kommer från ”robot”, men medan robotar har en fysisk ”kropp” är bottar datorprogram. Medan en robot kan hjälpa till i den fysiska världen, hjälper en bot till i det digitala, genom att t.ex. automatiskt utföra givna enkla uppdrag enligt ett givet mönster eller utgående från det som sker i omgivningen.

Chatbottar simulerar mänskliga konversationer och används till exempel inom kundbetjäning för att ta emot beställningar, hjälpa till med bokningar eller svara på frågor i en given kontext. Det finns till och med chatbottar som ska kunna minska risken för depression genom att erbjuda kontinuerligt stöd. En av de stora fördelarna med chatbottar överlag är just att de alltid är tillgängliga och orkar svara på samma fråga om och om igen utan att bli frustrerad. I dess enklaste form bygger en chatbot på förprogrammerade svar som personen kan välja bland för att föra diskussionen vidare. Chatbottar som drar nytta av artificiell intelligens kan däremot lära sig av det vi säger eller skriver, ”tolka” frågan och också svara på den med ett språk som låter naturligt. För att en AI-baserad chatbot ska fungera smidigt är språket centralt. Utan bra språkmodeller blir lösningarna inte användbara.

Beroende på hur bra en chatbot är kan den upplevas som hjälpsam eller frustrerande. Den har dock ett gott syfte. En påverkansbot har däremot sällan positiva avsikter. Dessa bottar beter sig som vanliga användare och kan gilla, sprida och kommentera inlägg, men är under ytan automatiserade konton med den huvudsakliga uppgiften att påverka andra användare. Målet kan vara att till exempel vilseleda, skapa osäkerhet eller sprida desinformation. Bottarna kan också fokusera på att öka synligheten för vissa personer eller budskap, särskilt i valtider. Det är inte alltid lätt att känna igen en bot, men konton som starkt för fram ett givet budskap, sällan skriver om något annat och har få följare, är tecken på att man kanske har råkat på en bot.

Text: Linda Mannila

Bild: Siru Tirronen

Medielandskapet för barn och unga förändras ständigt, och nya fenomen avlöser varandra. Det är viktigt att kunna erbjuda eleverna verktyg för att förstå och hantera fenomenen. Det här lärområdet hör till informations- och uppgiftsmaterialserien Stigar till nya mediefenomen. Materialserien innehåller informationstexter och uppgifter för lärare och elever. Du kan ta del av nya fenomen på ett meningsfullt sätt, till exempel med hjälp av handlingsmodellen ”Hur ska man på ett pedagogiskt sätt hantera nya fenomen inom medieläskunnighet?”.

CC BY 4.0

Material för läraren

  • Bottar av olika typ har blivit allt vanligare i vår vardag. Bottar kommer i olika former. Linda mannila fokuserar på två typer: chatbottar och påverkansbottar.

    Fundera på följande frågor:

    • Senaste gången du träffade på en chatbot, tyckte du tjänsten var nyttig för dig?
    • Kan påverkansbottar på något sätt påverka skolans vardag? Hur?
    • På vilka sätt främjas elevernas kritiska medieläskunnighet av att de är medvetna om hur olika bottar fungerar?
  • Medieläskunnighet är en mångsidig kompetens, vars främjande ingår i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014). De nationella kunskapsbeskrivningarna som tagits fram i utvecklingsprogrammet Nylitteracitet förtydligar läroplansgrunderna. Målen för medieläskunnighet beskrivs enligt årskurshelheterna. Huvudområdet medieläskunnighet fördelas i tre delområden: 1) Tolkning och bedömning av medier 2) Medieproduktion och 3) Verksamhet i mediemiljöer. Du kan bekanta dig med beskrivningarna här. Fundera på följande frågor:

    • Hur inordnar sig det fenomen som ska behandlas i den helhet som omfattar kompetensbeskrivningarna av medieläskunnighet?
    • Vilken typ av medieläskunnighet lär sig eleverna när de behandlar ämnet?
  • Läraren behöver inte vara expert i allt och kunna allt. Pedagogisk kompetens och en gnutta nyfikenhet och viljan att lära sig nya saker är en bra utgångspunkt för hantering av nya mediefenomen. Den här modellen uppmuntrar dig att använda din egen kompetens och ditt kunnande.

    Titta på modellen och fundera på följande frågor:

    • Enligt din erfarenhet, vilken typ av utmaningar finns med när man vill behandla nya fenomen inom medieläskunnighet?
    • Vilka saker stödjer behandling av nya fenomen i ditt eget arbete?
    • Hur skulle du använda modellen för att hantera det aktuella fenomenet?
  • Du hittar stöd och inspiration till ditt arbete inom mediefostran i material som publicerats av KAVI och av utvecklingsprogrammet Nylitteracitet. Stigar till medieläskunnighet. Handbok för årskurs 7-9. Lärarens handbok stöder främjandet av medieläskunnighet i årskurs 7-9 genom praktiska exempel i enlighet med läroplansgrunderna. Mediekunskapsskolan. Webbplatsen samlar mångsidiga inlärningspaket och material för mediefostran för människor i olika åldrar. Onlinekurser för självstudier av mediefostran är tillgängliga för alla åldrar. Du kan också hitta det material för medieläskunnnighet och programmeringskunnande som har producerats i programmet i Mediekunskapsskolan och i Biblioteket för öppna lärresurser AOE.fi.

Material för eleven

    • Ordet bot kommer från ”robot”. Medan robotar har en fysisk ”kropp” och kan hjälpa till i den fysiska världen, är bottar datorprogram som hjälper till i det digitala.
    • Det finns många olika typer av bottar som används i olika sammanhang.
    • Chatbottar simulerar mänskliga diskussioner och används till exempel inom kundbetjäning, eftersom de alltid är tillgängliga och orkar svara på samma fråga flera gånger utan att bli frustrerade.
    • De enklaste chatbottarna har förvalda svar som personen kan välja bland för att diskussionen ska gå vidare. Chatbottar som bygger på artificiell intelligens kan däremot vara ”smartare” och tolka det personen skriver eller säger och sedan formulera sitt svar baserat på det. För att en AI-baserad chatbot ska fungera smidigt är det viktigt att AI kan tolka och förstå det språk som personen använder.
    • Chatbottar har oftast ett gott syfte, men en påverkansbot har däremot sällan positiva avsikter. De beter sig som vanliga användare och kan gilla, sprida och kommentera inlägg, men är egentligen automatiserade konton med den huvudsakliga uppgiften att påverka andra användare. Målet kan vara att till exempel vilseleda, skapa osäkerhet eller sprida desinformation. Bottarna kan också fokusera på att ge uppmärksamhet till vissa personer, idéer eller budskap.
    • Det är inte alltid lätt att känna igen en påverkansbot, men konton som starkt för fram ett givet budskap, sällan skriver om något annat och har få följare, är tecken på att avsändaren kanske är en bot.

    Text: Linda Mannila

  • Fundera på följande frågor, enskilt eller i par/små grupper:

    Reflektionsuppgift 1:

    I vilka sammanhang tycker du att det är bra med chatbottar? Vilka uppgifter eller ärenden vill du gärna sköta med en chatbot? Vilka vill du inte sköta på så sätt? Ser du några möjligheter för att använda chatbottar i skolan?

     

    Reflektionsuppgift 2:

    Vad får dig att bli osäker på om ett meddelande eller inlägg verkligen är sant? Vilka är dina bästa tips för att kolla om det är det?

  • En av de första chatbottarna som skapades var Eliza – ett försök till att skapa en virtuell psykolog. Gå in på https://web.njit.edu/~ronkowit/eliza.html och provprata med Eliza en stund på egen hand och diskutera sedan i klassen. Tycker du att Eliza är hjälpsam? Hur verkar hon vara programmerad att fungera? Vilka regler följer hon?

    Text: Linda Mannila