En algoritm är en ”steg-för-steg-beskrivning av hur man löser ett problem”. Den här typen av beskrivning finns i läroplanen redan i åk 1-2, där man i matematiken pratar om programmering i just dessa termer. Algoritmer är grunden för de program vi själva skapar och för alla tjänster och system vi använder. Så även om det kan vara svårt att se kopplingen mellan det vi gör med Beebot och Scratch, och Googles sökmotor, Facebooks flöde eller ett avancerat kontrollsystem i ett flygplan, bygger de alla på samma grundläggande principer: algoritmen tar någon typ av indata, t.ex. användarens sökterm eller flygplanets sensordata, och gör därefter beräkningar och beslut i en given ordning för att komma fram till ett resultat.
De algoritmer som presenterar sökresultat i Google, flöden i sociala media eller rekommendationer på Spotify och Netflix, tar in en hel del olika typer av data för att komma fram till ett resultat. Målsättningen är att ge oss det vi troligen vill ha, dvs. ett resultat som så bra som möjligt passar in på våra behov och intressen för stunden. Det låter väl smart att vi endast behöver ta del av sådant som intresserar oss? Nätet är ju fullt med information och vi kan inte ta till oss allt. Men att algoritmerna gör osynliga val för oss kan också ha negativa konsekvenser. Vi riskerar till exempel få en allt snävare världsbild samtidigt som olika resultat och flöden leder till en ökad polarisering i samhället.
Eftersom algoritmerna i allt högre utsträckning bygger på olika typer av data för att fatta beslut, lyfts också frågan om vilka data som används. Om data är fördomsfulla eller felaktiga kommer resultatet likaså att innehålla fördomar eller fel. Ibland märker vi det inte ens, medan det i andra fall kan få stora negativa konsekvenser. I vissa fall är det kanske inte så farligt, medan det i andra sammanhang kan få stora negativa följder. Till exempel kan det leda till att en person inte får den typ av bidrag som hen borde eller att vissa personer sållas bort på fel grunder i en rekryteringsprocess.
I ett allt mer digitaliserat samhälle spelar algoritmerna en viktig roll, både som grund för våra egna program och för att förstå hur de tjänster och system vi använder fungerar. Det är samtidigt viktigt att komma ihåg att människans roll är central för hur bra och rättvisa system vi får: det är vi som skapar algoritmerna, avgör vilka data algoritmerna ska arbeta på och bestämmer hur resultaten ska användas.
Övriga länkar
- Haider, Jutta & Sundin, Olof (2016). Algoritmer i samhället. Kansliet för strategi- och samtidsfrågor, Regeringskansliet. https://lucris.lub.lu.se/ws/portalfiles/portal/5962122/8851333.pdf
- Internetstiftelsen (2017): Algoritmer – så påverkar de din vardag. https://internetstiftelsen.se/app/uploads/2021/01/algoritmer-internetguide.pdf
- Internetstiftelsen: Så styr algoritmerna vad som visas på sociala medier.
- Internetstiftelsen: Så avgör sökalgoritmer vilka resultat du får på Google
Text: Linda Mannila
Bild: Siru Tirronen
Medielandskapet för barn och unga förändras ständigt, och nya fenomen avlöser varandra. Det är viktigt att kunna erbjuda eleverna verktyg för att förstå och hantera fenomenen. Det här lärområdet hör till informations- och uppgiftsmaterialserien Stigar till nya mediefenomen. Materialserien innehåller informationstexter och uppgifter för lärare och elever. Du kan ta del av nya fenomen på ett meningsfullt sätt, till exempel med hjälp av handlingsmodellen ”Hur ska man på ett pedagogiskt sätt hantera nya fenomen inom medieläskunnighet?”.
CC BY 4.0
Material för läraren
-
- Om en algoritm är en ”steg-för-steg-beskrivning av hur man löser ett problem” så kan många situationer i skolans vardag ses som algoritmer. Fundera på några vardagliga exempel som du kan använda för att illustrera hur algoritmer fungerar för elever.
- Hur har algoritmer på nätet påverkat din vardag just idag?
- Varför är det viktigt att eleverna förstår hur algoritmer fungerar i vardagen?
Video: Linda Mannila
Text: KAVI
-
Läraren behöver inte vara expert i allt och kunna allt. Pedagogisk kompetens och en gnutta nyfikenhet och viljan att lära sig nya saker är en bra utgångspunkt för hantering av nya mediefenomen. Den här modellen uppmuntrar dig att använda din egen kompetens och ditt kunnande.
Titta på modellen och fundera på följande frågor:
- Enligt din erfarenhet, vilken typ av utmaningar finns med när man vill behandla nya fenomen inom medieläskunnighet?
- Vilka saker stödjer behandling av nya fenomen i ditt eget arbete?
- Hur skulle du använda modellen för att hantera det aktuella fenomenet?
-
Medieläskunnighet är en mångsidig kompetens, vars främjande ingår i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen (2014). De nationella kunskapsbeskrivningarna som tagits fram i utvecklingsprogrammet Nylitteracitet förtydligar läroplansgrunderna. Målen för medieläskunnighet beskrivs enligt årskurshelheterna. Huvudområdet medieläskunnighet fördelas i tre delområden: 1) Tolkning och bedömning av medier 2) Medieproduktion och 3) Verksamhet i mediemiljöer. Du kan bekanta dig med beskrivningarna här. Fundera på följande frågor:
- Hur inordnar sig det fenomen som ska behandlas i den helhet som omfattar kompetensbeskrivningarna av medieläskunnighet?
- Vilken typ av medieläskunnighet lär sig eleverna när de behandlar ämnet?
-
Du hittar stöd och inspiration till ditt arbete inom mediefostran i material som publicerats av KAVI och av utvecklingsprogrammet Nylitteracitet. Stigar till medieläskunnighet. Handbok för årskurs 7-9. Lärarens handbok stöder främjandet av medieläskunnighet i årskurs 7-9 genom praktiska exempel i enlighet med läroplansgrunderna. Mediekunskapsskolan. Webbplatsen samlar mångsidiga inlärningspaket och material för mediefostran för människor i olika åldrar. Onlinekurser för självstudier av mediefostran är tillgängliga för alla åldrar. Du kan också hitta det material för medieläskunnnighet och programmeringskunnande som har producerats i programmet i Mediekunskapsskolan och i Biblioteket för öppna lärresurser AOE.fi.
Material för eleven
-
- En algoritm är en ”steg-för-steg-beskrivning av hur man löser ett problem”, och man brukar ofta likna det med ett recept.
- Då du programmerar en Beebot eller i Scratch skapar du algoritmer – du trycker på pilarna eller lägger in block steg för steg för att få Beebotten eller sprajtarna i Scratch att göra det du vill.
- Då du använder Google, sociala media, Spotify eller Netflix, är det också de underliggande algoritmerna som avgör vilka sökresultat du får, vad du ser i ditt flöde och vilken musik eller film som du får rekommenderad. Algoritmerna försöker ge dig det du troligen är intresserad av.
- Det kan låta smart att vi endast behöver ta del av sådant som intresserar oss – nätet är ju fullt med information och vi kan inte ta till oss allt. Men att algoritmerna gör osynliga val för oss kan också ha negativa konsekvenser. Vi riskerar till exempel få en begränsad bild av världen samtidigt som olika resultat kan leda till olika grupperingar som inte kan se varandras perspektiv.
Text: Linda Mannila
-
Reflektionsuppgift 1:
Hur gör du för att få så bra sökresultat som möjligt på Google? Vad är dina bästa tips?
Reflektionsuppgift 2:
Innan så gott som alla människor hade tillgång till internet, fick vi nyheter och information via några lokala TV-kanaler och tidningar. I dag är situationen en annan, och de flesta av oss tar del av nyheter och annan information i första hand via Google, Youtube och olika sociala nätverk. Vi tar inte längre del av samma innehåll utan olika människor kan se helt olika information. Vad kan vi göra för att undvika att hamna i våra egna bubblor?
-
Praktisk uppgift (alternativ a)
1. Gör en Google-sökning på ett fenomen eller en aktuell nyhet (läraren berättar).
2. Granska resultaten på den första sidan av sökresultaten:
- Vart länkar resultaten (tidningar, bloggar, företag, Wikipedia, …)?
- Vilken typ av resultat kommer upp? (text, bilder, video)
- Om du bara fick välja att läsa ett av resultaten, vilket skulle du välja? Varför?
- Verkar något sökresultat konstigt eller opålitligt? Varför?
3. Gå sedan vidare till den sista sidan av sökresultaten. Skiljer sig resultaten från dem som fanns på den första sidan? Är de resultat som visas mindre tillförlitliga eller aktuella?
Diskutera vad ni kommit fram till i klassen. Vilken typ av resultat hittade ni? Såg ni alla samma resultat på den första sidan? Varför? Varför inte?
Praktisk uppgift (alternativ b för elever > 13 år):
1. Gå in på TikTok, Snapchat, Instagram, Youtube eller någon annan liknande tjänst som du använder. Scrolla igenom ditt flöde och fundera på följande:
- Hur varierat är flödet? Hur påverkar innehållet dig?
2. Välj ut några inlägg som du tycker är extra intressanta och fundera på följande:
- Varför ser du just de här inläggen? Hur har algoritmerna kommit fram till att de är intressanta för dig?
3. Diskutera vad ni kommit fram till i klassen. Stämmer den bild algoritmerna verkar ha av er överens med verkligheten?
Text: Linda Mannila
-
Studera bilden där tre ungdomar följer ämnen relaterade till naturvård. Inläggen och webbsidorna de följer har dock helt olika perspektiv på ämnet.
- Hur skulle du beskriva dessa perspektiv?
- Vilka känslor väcker medieinnehållet hos de unga på bilden?
- Hur påverkar algoritmer deras syn på naturvård?
Bild: Siru Tirronen
